Idag hade vi avslutande pass för skapandeskola projektet med ”mina sista nior” på Högbyskolan. De gjorde några tillägg och justeringar på sina collage ( och några som inte varit med sist målade supersnabba målningar!) och sen visade eleverna upp för varandra och kommenterade och analyserade konstverken.
Inte alltid helt lätt men roligt att få andras syn på det man gjort!
jag hann också med att arbeta med 7-9an efter lunch. Även de fick öva presentationsteknik och sen gick vi loss och målade i tusch! Wow va roligt det var! Tusch ör lite som magi för den som inte testat förut. En rolig investering om du målar hemma: kinsesiskt tusch och pensel. IMG_0368
Ibland är det extra roligt att arbeta. När jag arbetar med barn som skapar så är det det nästan hela tiden. Som idag på Öja skola i Burgsvik. Här känns det som faktiskt alla barn tycker det är roligt med skapande. Och varför inte? Tänker jag, men så är det förstås inte alltid. I den här skolan verkar det i alla fall som eleverna har nära till sin kreativitet och kan koppla känslor och tankar både till ord och bild. Det gjorde vi idag, för först fick alla arbeta klart de konstverk vi började med förra gången vi sågs, inspirerade av Björn Erling Evensen och sedan hade vi ett nytt pass när vi visade konstverken i tur och ordning för resten av klassen, presenterade det, kanske berättade något runt det och sedan fick feedback av de andra eleverna.
Hon tecknade på väggen och satte upp små tavlor ihop med skulpturerna som redan stod på plats. Roligt att se och speciellt när eleverna själva fick skapa var det kul. Först fick de teckna och måla varandra som djur i trädgården och sedan experimentera med kaffe och soja på teckningarna som de inte ville spara: även om någon tyckte det var synd att hälla ut det goda kaffet på teckningarna. Vi avslutade med att gå och titta på Pure Evils ”Unabombarcabin” och skriva till lite positiva meddelanden på och i huset, enligt konstnärens instruktioner. 
Extra viktigt känns det nu när huset också rymmer Lotta Lagercrantz installation ”Förvar” som berättar den sorgliga berättelsen om alla asylsökande med avslag som hamnar i fängsel innan de skickas tillbaka till ursprungslandet. Våra positiva budskap behövs!
e
Skapande skola finns som ett komplement till den vanliga undervisningen för att elever ska få träffa människor från kulturlivet som kan inspirera dem till skapande, erbjuda ett alternativ till den vanliga skoldagen och en lust att skapa. Det är inte helt bekvämt för lärare med dessa schemabrytande insatser men jag tror det betalar sig i form av de insikter som kan göras av somliga elever. Hur som helst var dagen helt säkert ovanlig för de flesta av deltagarna, men inte så dålig, när vi läste allas dikter i slutet av dagen kunde jag känna av en nyvunnen självkänsla i rummet.
skulpturgalleriets huskropp och öppningar skapar ett eko och intressant skillnad i ljud om man står lite utspridda längs med gångvägen. Så när föräldrarna kom i slutet av dag två startade vi vernissagen med en art-performance just längs den gångvägen med ljud som medel. Konst är ju inte alltid bild.
Japaninspirerat blev också tuschmålningar sista dagen som försökte fånga rörelser. Häftigt vad livfullt det blev!
Idag började vi sommarens 9:e konstverkstad. Vi började med att titta på utställningarna. Sen arbetade vi utifrån Elin Odentias konstverk. I hennes konstverk får olika former tillsammans nästan sitta porträtt för betraktaren. Med olika skuggor eller färger och sneddade linjer får hon oss att se djup och framstickande föremål i en bild och plötsligt kanske där finns ett helt svart fält som ett hål eller mörker. Det ledde oss till att prata en hel del om perspektiv. Hur ser egentligen en låda ut när man tittar på den inte helt framifrån. Vi kom hursomhelst fram till att som konstnär har man rätt till att göra lite hur man vill och behöver inte alls följa regler om man inte vill det.
