I projektet Konst och Kunskap följer vi ju olika miljöprojekt på Gotland och med Särskoleklassen IP i Visby följer vi bl.a. genom Gunilla Rosenqvist på Campus Gotland, Uppsala universitet, torskprojektet på Forskningsstationen i Ar.
Ar ligger långt norrut på Gotland, nästan så långt man kan komma från Körsbärsgården och där håller man just nu på att bygga om för att göra plats för nya torskar som ska komma dit.
Torskarna kommer från Östersjön, och ska förhoppningsvis fångas in i nästa vecka av en båt som SLU skickar ut för att undersöka hur Östersjön mår just nu. Hittar de någon torsk får de komma och bo i Ar ett tag framöver. Först ska de vänja sig vid de nya omgivningarna och förhoppningsvis lära sig trivas i vattnet inomhus (som kyls så att det liknar Östersjön) och sedan hoppas man på att de i maj ungefär är redo att “leka”, d.v.s. para sig och göra små torsklarver. Det är de som är själva forskningsprojektet, för torsklarverna i Östersjön sjunker ofta ner till de syrefattiga bottnarna på havet och dör där, och om de får växa till sig till småfisk på forskningsstationen istället så riskerar de inte att dö, och sen kan man placera ut dem i havet igen. Så allt det här handlar om att låta torsken, som fiskats hårt under lång tid och blivit både färre och mindre, ska få chans att bli fler igen.
Inspirerade av detta har vi i Särskoleklassen börjat ett torskkonstprojekt. Målet är att skapa en stor papiermaché- torsk, men eftersom vi för tillfället träffas på distans blir det två stycken. Pedagogens och elevernas.. .
De får väl träffas och leka de med när coronarestriktionerna lättat.
Vi började idag med att titta på bilder på torskar och fascineras över hur de faktiskt
ser ut: hur ofta har du studerat en fisk närmare? Fläckar som en leopard och massor av fenor. Här kan du se lite bilder på Östersjötorsk. Efter att vi studerat dem började vi skissa på egna torskar, för att undersöka och för att ha en bas till vår papper maché-torsk.


Häng med oss! Rita en torsk du med. Och om du har lust: börja med en i papper maché. Första steget är, efter skissen på hur den ska se ut, att göra en bas som du kan täcka med tidningspapper och lim. Så antingen, kan du göra som oss och forma i hönsnät, eller så knölar du tidnings- eller omslagspapper och tejpar med målartejp till en form. Kanske vill du klippa fisken i kartong först och bara använda pappersknögglet för “tjockleken”, då får du lite mer stadga.

Lägg tid och var noggrann med hur du vill ha din form, så blir resultatet bättre sedan. I steg två ska vi täcka formen med tidnings papper och lim. Så tills dess kan du samla tidningar och koka ditt eget lim:
värm (med vuxens hjälp) 2 dl vatten på spisen ihop med 1/2 dl socker
rör under tiden den andra blandingen blir varm ihop
2 dl KALLT vatten med 1 1/2 msk potatismjöl
När sockervattnet bullar, häll i potatismjölsvattnet och rör tills det tjocknar.
Ta av värmen. Klart!
Limmet håller någon dag eller kanske två. Sen får du koka nytt. Konsistensen ska vara tjock som marmelad men inte hård som gelé.
Vi hörs snart igen om fortsättningen!



















och måla lite höstlöv. Vi funderar mycket på vatten just nu på Konstverkstan, vi har pratat en del med forskare som arbetar med vattenfrågan på Storsudret och försöker hitta vägar för att vattnet ska räcka till året runt för alla som bor där. Vattnet är ju faktiskt alltid samma. Det bara vandrar genom vår natur och vår atmosfär och igenom våra kroppar men det finns där alltid, och i nästan allting runt omkring oss. Tex i de vackra löven som nu faller från träden. Och i takt med att vattnet dunstar bort och torkar bort från bladen blir de färglösa och skrumpna och skrynkliga (fast också ganska vackra? Vad tycker du?)
är på bloggen efter hand. En väldigt rolig grej, som ni kanske redan har sett på bloggen, var att jag fick lära mig att surrealisterna (en konstriktning som tog fart i Europa under 1920-30talet, alltså för hundra år sedan) brukade samlas i konstlkubbar och måla vikteckningar!
Surrealisterna gillade väldigt mycket slumpen och det här att inte riktigt veta var målningen var på väg. Och att vara flera stycken om att göra ett konstverk är ju ett utmärkt sätt att faktiskt inte ha full kontroll över slutresultatet. Roligt tyckte jag: att tänka sig dessa nu berömda konstnärer, sitta tillsammans och vika bilder.
är vi här igen med lite konst-skapar-tips. Blandat med den vanliga “dagboken” för vad som händer i projektet.



September månad var tyvärr kantat av elavbrott här nere i Sundre och därför nätverksproblem som höll i sig så våra blogginlägg blev liggande: men här kommer nu en liten uppdatering!
ket gick mycket bra.






