Månad: november 2019

Tidigt tidigt imorse gav jag mig av från Sundre med bilen lastad med förkläden, teckningar och lim till Solklintskolan i Slite. Regnet duggade och mörkret byttes under resan mot en grå gryning. Men väl framme på Solklintskolan försvann eventuellt mulet humör p.g.a.  väder, bara inne i korridorerna möter dig kreativitet: färgglada fossiler, skapade av barnen, klass två i form av en bukett urklippta självporträtt av alla eleverna i klassen, lådor med fynd från ett historiearbete: väggarna sprutar idéer! Och så följde också en rolig dag med fina pedagogerna Lotte Nygren och Barbro Tillander och en bunter härliga elever i 2an och 3an! Det ska blir roligt att ha dag två med dem imorgon.

På eftermiddagen hann jag även med ett besök hos käre Björn Erling Evensen. En sann konstnärsgigant som snart 97 år gammal fortfarande målar och berättar spännande historier ur sitt långa konstnärsliv.

…Var två av förslagen på titlar till verken som blev till idag under arbetet med 8-9an på Hamnen på Klinteskolan. Hamnen är en särskild undervisningsgrupp med upptagningsområde från skolor från hela Gotland och en lärartät undervisning med få elever. Trots det kan det ibland vara knepigt att få till undervisningen och jag fick höra att eleverna inte varit på toppenhumör när lärarna hade pratat om att det var dags för skapande skola idag. Men, tänkte jag, det ordnar sig nog, vi hade ju kul sist, och så började jag med att visa bilder från vår förra träff nere på Körsbärsgården. En av eleverna ville dock inte vara med men när vi traskade förbi på väg ner till fritids kök för att koka lim blev han ändå nyfiken och hängde på och sen hade jag alla tre med mig hela dagen. Vi skapade collage inspirerade av Christoffer Totte Engvall och sedan gjorde vi tredimensionella konstverk inspirerade av Björn Erling Evensen. Jag är ju inte speciellt van vid att ta paus och det accepterade killarna med jämmod men lunchen var de noga med att hålla vid exakt tid och de var nöjda när jag under eftermiddagen både lyckades ge dem en liten rast medan jag tvättade penslar och sluta exakt en minut innan skoldagen var slut. Jag kan hursomhelst konstatera att jag hade idogt arbetande elever med mig hela dagen som tog sig an de olika uppgifterna med flit och nyfikenhet. När jag på slutet bad dem prata om konsten, om vad de såg och vad de kände, eller vad konstverken skulle heta blev det lite svårare, men även det kunde lockas fram med lite skoj. Vi konstaterade att det inte är så tydligt om vi när vi presenterar saker hela tiden lägger till ”eeh” innan varje mening. Men det var ju också roligt att skoja med att jag råkade göra det. Och så blev två titlar till ur det vardagliga och vad som faktiskt var: ”Eeeh – jag kan inte hitta min skruvdragare” och ”deformerad matteuppgift och plasthandske”

Skapandeskola arbetet fortsatt under torsdagen och fredagen i vecka 46 och på fredag morgon kom Mari Winarve från P4 Gotland och besökte oss! Roligt! Några av eleverna fick komma till tals och hon fick se förskoleklassens collage. Lyssna här:

Det blev jättefina färdiga konstverk efter att vi startat fredagen med att lägga till de sista detaljerna i penna och krita ovanpå collagen. Tack Christoffer Totte Engvall för inspiration, tack till alla fina elever och lärare för gott samarbete och tack till Skapande Skola för att det är möjligt att göra sånt här!

Idag gick turen till Stånga skola och förskoleklassen och ettan där. Tyvärr har de inte haft möjlighet att besöka konsthallen i år, men som vi konstaterade denna ruggiga och blöta höstdag; då fick vi iallafall gå en solig virtuell visning genom mina bilder av  konsthallen och parken. Sedan satte vi igång att, inspirerade av Klara Kristalova, rita av varandra som varelser som börjar bli träd eller växter. Och så småningom fick vissa av teckningarna genomgå en transformation i ett utebad där regn och höstlöv tillsammans med kaffesump och utspädd tusch förändrade teckningarna till något nytt.

Högbyskolans 7-9a har också fått ett nytt besök där vi jobbat med wellpapp-porträtt. Pedagogerna konstaterar att den skapande verksamheten ger resultat i andra ämnen. Roligt!

I helgen gjorde Barnens konstverkstad ett besök på Malmö Konsthall i Skåne och utställningen ”The invisisble enemy should not exist” (Den osynliga fienden borde inte finnas) av Michael Rakowitz.

Michael är amerikan, men hans morföräldrar kommer från Irak och det Irakiska arvet har alltid funnits med honom som en viktig del av livet. Morfadern hade en butik dit han importerade dadlar som han sålde i New York och ett av Michaels tidigare konstverk var att han startade upp butiken på nytt under kriget mot Irak då det rådde importförbud från landet och försökte få dit en stor last med dadlar. Det var så gott som omöjligt, kostade stora summor pengar och tog extremt lång tid, men under den långa väntan blev butiken istället en social mötesplats för irakier och irakättlingar i USA som träffades och pratade om den kommande leveransen, knöt kontakter, blev kära, skrev kontrakt o.s.v.

På Malmö konsthall visas ett helt annat konstverk. Under kriget 2003 plundrades Nationalmuseumet i Bagdad (huvudstad i Irak) på ungefär 15000 föremål. 7000 kom senare tillbaka: det var museets anställda som tagit hand om dem under den oroliga tiden, men 8000 förblev försvunna. Michael började då rekonstruera; göra kopior av alla försvunna historiska föremål (som ofta var från assyrisk tid och väldigt väldigt gamla) men istället för i metall eller lera gjorde han dem i papiér maché av gamla pappersförpackningar från importerade irakiska matvaror. Hittills har han hunnit med drygt 900 av de försvunna 8000 föremålen.

Den viktigaste delen av utställningen var dock en rekonstruktion, även den i Papiér maché, av en sal i ett palats i den historiska staden Nimrud i norra Irak, från 800talet före Kristus. (alltså 2800 år gammalt) . Det här palatset som var utgrävt och visades som museum sprängdes och kördes sönder med bulldozer av terrorgruppen IS 2015. Ingenting av relieferna som fanns kvar på väggarna blev kvar, allt maldes ner till sand. Michael har inte bara byggt upp dem i papiér maché, han har också gjort de i färgerna som arkeologer tror att de en gång i tiden har varit målade med. Delar av väggarna är tomma, de panelerna har avlägnats för många år sedan och flyttats till museer i europa och USA av kända arkeologer som helt enkelt ”snodde” dem. Det ironiska är, att den handligen, som idag ses som helt fel, har räddat dessa paneler från att bli totalförstörda som resten blev, av IS.

Efter en fin guidning i utställningen av konstpedagogerna fick vi arbeta i ateljén med collage och papiér maché.

Fredagen den 4e oktober hade vi avslutning för förskoleklassen, 1an och 2an på Högbyskolan. Först fick eleverna avsluta sina konstverk genom att måla till de sista detaljerna, lägga till något med penna krita eller färg. Och sedan hade vi presentation av konstverken inför klassen där var och en fick berätta lite om sitt konstverk och få de andras tankar om vad det liknade eller fick dem att tänka på. Det var lite pirrigt förstås, och i förskoleklassen och 1an behöll vi cirkelns form från samlingen så att det inte kändes så stort att ställa sig upp och berätta. 2orna vågade sig på att stå längst fram i klassrummet inför klassen men då var det bra att vara 2 samtidigt som kunde stötta varandra.

Spännande att se hur olika slutresultaten blev. Vissa täckte helt sitt första collage med färg och målning medan andra noggrant framhävde detaljer i det de tänkt från början.