I lucka nr 14 får ni träffa Gunilla Rosenqvist som berättar lite om forskningsprojektet Recod i Ar på Norra Gotland. Vi började arbeta med Gunilla med Särskolan och torskarna blev ett roligt tema att jobba vidare på. Här kan ni se våra inlägg från i vår om detta: 17 februari 2021
Imorgon får ni se hur vi skapade utifrån projektet!
Lucka nr 13 firar givetvis Lucia. Med retur i dubbel bemärkelse: skuggfigurer gjorda av skräppapper och filmsnutt från adventskalendern 2019. Mer tips om hur du gör skuggteater kan ni läsa om här och ha nu en riktigt ljus och god och glad Lucia!
Dags för lucka nr 12! Givetvis inspirerades deltagarna i konstverkstan av Eva Jacobsons konstverk och flera fick också träffa henne. En liten glimt av detta här.
Ett jättebra tips är att göra en (eller önska sig en) skriv/ritbok som du alltid kan ha med dig i fickan. Den kan du anteckna smarta saker du kommer på i, tankar, funderingar, skissa och rita av sådant du gillar. Vem vet; kanske blir det en utställning en dag!
I lucka nr 11 får ni en liten titt på Eva Jacobsons utställning ”Ingenting är hela världen” som vi inspirerades en hel del av under sommaren. Eftersom vi inledde säsongen med Dyslexikraft var det helt underbart att ha en utställning som lekte med orden och bokstäverna och Eva som gärna skriver text samtidigt med sina målade verk och skulpturer. Imorgon får ni se ett axplock av barnens arbete tillsammans med Eva. Titta gärna in på ”besök i ateljén” på vår youtubekanal för ett längre klipp i Eva Jacobsons ateljé där hon berättar om sitt skapande.
I lucka nr 10 visar vi lite glimtar från vårt samarbete med Dyslexikraft och Karin Lind och Michaela Granit i somras. Hur närmar man sig läs och skrivsvårigheter utifrån skapande? Vi utbytte erfarenheter och tankar/övningar med varandra. Eventuellt återkommer denna workshop till sommaren. Missa inte Dyslexikraft och Världen bortom ordens utställning som pågår just nu t.o.m. 15 januari på Jacobsbergs konsthall!
Dags för lucka 9! Här är en snabbvariant av vår distansverkstad från i våras då vi gjorde collage inspirerade av Christoffer Totte Engvall. Tycker du att det går det för fort, titta på det inlägget. Lycka till med skapadet! Imorgon blir det något annat.
Välkomna till lucka 8! En av våra första utställare under året var Christoffer Totte Engvall med utställningen En vild invit/Feral invitation. En längre intervju med honom kan du se i ateljébesöket på Körsbärsgårdens Youtubekanal. Barnen gillade konsten skarpt.” Han verkar arg”, tyckte någon. ” Mycket känslor” säger någon annan. Ok, vad tycker ni om det då? Frågade jag ”Coolt” svarade en kör röster. Ja coolt att våga uttrycka frustration som vi kanske ganska många bär på. Imorgon blir det skapartips utifrån ett av Tottes tillvägagångssätt. Titta då.
Dags för lucka 6! Vad gjorde barnen i konstverkstan av all den där bruna släkesörjan egentligen?
hela sommaren har vi pratat om vilka som egentligen ”gör”jorden, d.v.s. mångfalden av små kryp som behövs för att t.e.x. släke ska bli jord. Och så växterna som kommer upp förstås! Hur skulle växten med ditt eget namn se ut om den fanns?
Hur kan man då skapa konst av släkeforskning? Kanske ni som såg gårdagens lucka undrar. Ja, här är ett av många exempel på hur vi tog oss an ämnet: hav (blågrönt) med fiskar, växter, alger(alla möjliga färger som deltagarna falskmålade på havet)- blir till släke på stranden (brunt). Men vad hände sen med släkten? Kolla imorgon så får du se.
I lucka nr 4 berättar vi lite om vårt forskningsfokus i arvsfondsprojektet Konst och Kunskap. Det genomsyrar just nu allt arbete på konstverkstan på olika sätt men ett av spåren är att vi tittat lite närmare på forskningen om hur man kan använda släke, tång på stranden, till gödsel på åkrarna och samtidigt minska övergödningen av havet.
I projektet har vi pratat med Hanna Nathaniel och Fredrik Gröndahl från KTH, men även t.ex. Terje Larsson, lantbrukare som ”varit utsatt” för forskningen. Man kan konstatera att ev. gifter som hänger med släken, (alger är extremt bra på att ta upp alla möjliga ämnen) inte återfinns i de uppvuxna grödorna i så stor halt att det är bekymmersamt, och att vi (människor) faktiskt ofta själva tillfört gifterna (i små små doser) som ”bihang” till konstgödsel. Genom att minska på andelen konstgödsel kunde vi på sikt minska dessa ämnen i jordarna men däremot öka på med en massa nyttiga mineraler och spårämnen som algerna också är superbra på att ta upp. Våra grödor hade vuxit sig lite kortare men mer näringsrika (1kg spenat idag är inte på långt när så näringsrik som ett kilo spenat på 50talet, så mer volym och större storlek innebär inte alltid bibehållen näring).