Kategori: Okategoriserade

Just nu är vi inne i den intensivaste delen av sommaren med allra flest besökare på ön och så även i verkstan. Så nu ligger verkstäderna lite parallellt för att hinna med. Idag avslutades en tvådagarsverkstad för åldern 3-6 år. Ett härligt gäng med massor av fart framåt; vi pedagoger fick springa lite för att hinna med i tempot! Vi började att prata om  luften och om konst skulle kunna visa luften på något sätt; av de tankarna blev det en gemensam mobil. Sen, efter en sedvanlig ”uppvärmning” med både kropp och pensel och kritor i sann konstverkstad-anda kom samtalet in på mat som slängs och det ledde, efter att vi bland annat  sett Mattias Källs utställning ”So sad to see you go” till att vi faktiskt målade mat. Väldigt roligt!

Dag två pratade vi lite om vad som händer med maten som slängs och att man faktiskt kan göra jord av den, och om alla småkryp som behövs för det. Vi gjorde egna småkryp och målade med bränt trä: kol, efter att ha sett utställningen ”Svart skog” och till slut band vi ihop början med slutet genom en gemensam målning med sol, gräs, jord blommor vind och regn som fick heta ”vädret”.

Det är underbart vilka samtal vi får ha med dessa mycket unga människor som ändå vet så mycket och ser så mycket. På vägen från komposten hittade de inte mindre än två stora (döda) skalbaggar, som genast fick följa med och vara modeller när vi skulle rita smådjur.

Jag tyckte att vi hann med jättemycket och ändå kan jag tänka mig att just de här deltagarna tyckte att vi kunde fortsatt länge till: i pausen var det svårt att få vissa att gå ifrån målandet för att äta sin frukt. Hoppas ni fortsätter hemma och att vi hjälpte er med nya idéer till skapande!

Vilka underbara dagar! Här kommer lite bilder!

och en konstperformance.

http://https://youtu.be/YC4MR9kggpI

Här visas vad eleverna under tvådagarsverkstan 17-18 juli gjorde.

IMG_7135 IMG_7168Idag kände jag en sorg när jag såg det tre meter långa underbara hav som konstverkstans deltagare har målat under sin kurs men idag fyllde med plastskräp som de hade med sig. Idén kom från flera håll när vi pratade om vad man kunde göra för konst om miljöproblem och det fungerar precis som jag nog trodde fast värre: en spark i magen när jag inser att precis detta händer här och nu ute i vårt riktiga vackra hav: det är fullt med skräp hela tiden som dag efter dag fylls på! Så hemskt. Vi måste verkligen göra något åt saken.

Den viljan saknas inte hos konstverkstans unga deltagare. Varken hos den vana gruppen som gått eftermiddagar nu i fyra dagar och alltså byggde upp detta plasthavskonstverk vid sidan av skulpturer av hajar och valar med skräp i magen, en installation med vattenburkar där i tur och ordning människa, ko, gris och häst har varsin burk med renare och mindre vatten ju längre från människan vi kommer, eller nybörjargruppen ( i Konstverkstan, inte i konstens värld) som gått två längre förmiddagar i en extrainsatt grupp. De skapade också de konst på miljötema, bla en jättelik vattensköldpadda insnärjd i rep och plast, och en målning av en fabrik med rutchkana för skräp rakt ut i vattnet.

Dag nr 2 på 4-dagarsverkstan hade vi besök av Gunilla Rosenqvist, professor på Uppsala universitet, Campus Gotland, som berättade om fiskdöd och övergödning i haven och svarade på barnens frågor. Men redan innan hennes besök  imponerades jag av deltagarnas kunskaper. Det finns verkligen hopp om framtiden om dessa fantastiska ambassadörer för miljön och vår gemensamma jord kommer att sitta vid rodret.

 

Ännu en konstverkstad tillända, 2 intensiva dagar med massor av skapande.  Jag hade velat ha en kamera hängande så ni fick se allt, men jag får försöka återge i några bilder. Ibland är det också så intensivt att jag inte hinner fotografera! Iallafall så arbetade vi i två dagar med en gemensam skulptur som vi byggde upp av pappersknyckel (gammalt spännpapper som täckt borden på konstverkstan) och tejp som vi täckte med gipsbindor. Det var häftigt dag två, för då hade gipset stelnat och blivit hårt, som en riktig rauk! Och då täckte vi den med lite krumelurer och streck som fossiler, märken efter djur och snäckor i stenen. Det ritade vi själva också, både i egna teckningar och på en stor gemensam målning som vi gjorde med händerna genom att blanda en massa olika färger till brunt.

Vi tittade in i konsthallen på en utställning där konstnären Jennie gjort en svart skog efter en nedbrunnen skog med döda träd, och sedan gick vi ut och plockade egna döda pinnar på heden som vi sedan målade i glada färger. De fick sedan flyga i taket på konstverkstan.

En annan rolig sak var att vi målade vinden på ett jättestort papper på en vägg inne i verkstan och efter att ha sett Sadaharu Horios humörsmålade bruksföremål nere i utställningarna målade vi till lite ”humörsfärger ” på vår stora målning.

Mera? Vi målade regn, sol och humlor, lekte namnlek, gjorde handavtryck av våra brungråa händer efter handmålningen och tittade in i Siri Carléns hemliga rum med miniberg, en sovande leopard och pappersträd och tygstockar.

En stor eloge till alla små deltagare som vågade vara ifrån sina föräldrar för att skapa tillsammans i verkstan!

Wow. Två dagar med 2-5 åringar avslutades idag och vilken härlig grupp det var! Vi gjorde så roliga saker och avslutade magnifikt med en ” Penpenmålning” inspirerad av Sadaharu Horio. Den blev riktigt bra, att slå på färg med pinnar! Det kan vara ett sätt att måla fantastiskt på.
uppdaterar inlägget med fler bilder inom kort

Bland annat. Tre dagar har vi arbetet. 3 eftermiddagar och ändå har det hänt så mycket!
Två helt olika besök fick vi. Av lantbrukare Kurre Niklasson från Sigsarve gård som berättade om att odla utan gifter och så av Eva Marie Kothe som ställer ut i konsthallen och lärde oss om lera. Och utöver det använde vi en hel del färg! Jag uppdaterar snart inlägget, gå in här igen, men ett smakprov så länge: 

Nu duggar vernissagerna tätt!
Även om Kostverkstans vernissager får vara här på bloggen i år och bara för deltagarna i verkligheten, så hölls iallafall andra och avslutande dagen för verkstan för de större barnen i dag med en liten vernissage bara ett dygn efter de små barnen haft sin vernissage och några timmar efter Konsthallens stora vernissage med Per Hammarström.

Under sommarens andra konstverkstad pratade vi om vatten, vattenbrist, forskning om hur man kan åtgärda bristerna; (jag kommer att återkomma till det här, följ bloggen så får ni höra mer så småningom!) och deltagarna gjorde små serier med idéer (ibland ganska drastiska) på hur man kunde åtgärda vattenbristen.

Vi skapade också skulpturer av gammal använd spännpapp som blir slängmaterial i verkstan men som inte kan slängas i återvinning. Nu blev den knycklade istället fyllnadsmaterial till skulpturer som vi täckte med gipsbindor och målade.
Vi gjorde också svarta målningar i kol/tusch inspirerade av utställningen svart skog, och började måla på självporträttsberättelser med tema ” obehag” något ”mystiskt”. Dagarna gick fort med wow vilken koncentration vi hade i arbetet. Och roligt att få vara med i samtalet som de unga konstskaparna hade med Per Hammarström en några timmar efter vernissageöppningen.
Vi fick höra att han bränt sina skålar och koraller ofta tre gånger, att alla föremål hade minst två lager glasyr, och att det tar lång tid att göra varje föremål.
Vad var tanken med korallerna och de turkosa färgerna? Ibland vet man inte, säger Per, saker kommer till en, men nu, som Marita talade om på vernissagen så känns det som att de berättar historien om Venedigs kanaler som blivit så rena under Coronakrisen att delfiner simmar där igen, eller Östersjön som återigen fått tillsynes utrotad blåstångstyper tillbaka. En bild av vad som var och kanske kan komma igen. Korallerna som vi inte vill bli av med.
”Och så kan man”, säger Per, ”starta en orkester med sin konst” och så knackar han lätt på en kruka som ger en sagolik klang till svar.

Tillbaka i verkstan med konstverk från de unga skaparna har jag gott hopp om en blomstrande framtid.

Första konstverkstan för året har ju blivit försenad p.g.a. Corona men nu är vi igång.
Idag är det stor Vernissage på Konsthallen med Per Hammarström men redan igår var det konstverkstad vernissage för första gänget med 3-7 åringar i verkstan.
I år håller vi till i ett tält mellan verkstan och Konsthallen och det fungerade bra tyckte vi.
Vi har som vanligt haft lite uppvärmning, både av hela oss med namn och rörelselek men även av målarhanden när vi gick loss med kritor och vattenfärg på papperna som vind, regn, flugor och humlor och annat skoj.
Vi gjorde också ett gemensamt collage där alla fick välja olika blå pappersbitar från gamla målningar eller andra rester som blev till en havsmålning.
Sen tog vi en vända i konsthallen och efter att vi träffat Per Hammarstöm när han plockade upp sin konst och tittat på Jennie Olofsson ”svart skog” prövade vi att själva rita med bränt trä: kol. Det går ju!
Sen gjorde vi handmåleri tillsammans på ett bord, färger som hav, fiskar, och växter under vattnet fick med händernas hjälp blandas samman till brungrön sörja- släke färg och så målade vi på den på vårt havscollage och på små tavlor som vi fortsatte på dagen efter.
Och så prövade vi riktigt stort måleri. PÅ väggen inne i verkstan fanns ett stort papper uppspänt där vi fick springa och måla viiindeeeen!

Dag två hade vi temat krumelurer. Som små bokstavstecken eller små snäckor eller djur som pollinerar våra blommor eller tex bor i släkten på stranden. Vi började med att göra några små såna som fick vara med i den gemensamma havstavlan och sen fortsatte vi att göra krumelurer på bordsmålningen vi gjorde med våra händer dagen innan. Vi hann också med en vända till i konsthallen och trädgården där vi tom såg hur komposten funkar där och grönsaker och toalettrester blir till jord. Inspirerade av trädgården gjorde vi sedan blommor och växter på de egna små släketavlorna (eftersom vi nu lärt oss att växter kan växa i släke) och sedan gjorde vi små krumelurdjur med ben innan vi avslutade med några välbehövliga färgtillskott på vår stora vindvägg inne i verkstan.