Månad: juli 2020

Nu duggar vernissagerna tätt!
Även om Kostverkstans vernissager får vara här på bloggen i år och bara för deltagarna i verkligheten, så hölls iallafall andra och avslutande dagen för verkstan för de större barnen i dag med en liten vernissage bara ett dygn efter de små barnen haft sin vernissage och några timmar efter Konsthallens stora vernissage med Per Hammarström.

Under sommarens andra konstverkstad pratade vi om vatten, vattenbrist, forskning om hur man kan åtgärda bristerna; (jag kommer att återkomma till det här, följ bloggen så får ni höra mer så småningom!) och deltagarna gjorde små serier med idéer (ibland ganska drastiska) på hur man kunde åtgärda vattenbristen.

Vi skapade också skulpturer av gammal använd spännpapp som blir slängmaterial i verkstan men som inte kan slängas i återvinning. Nu blev den knycklade istället fyllnadsmaterial till skulpturer som vi täckte med gipsbindor och målade.
Vi gjorde också svarta målningar i kol/tusch inspirerade av utställningen svart skog, och började måla på självporträttsberättelser med tema ” obehag” något ”mystiskt”. Dagarna gick fort med wow vilken koncentration vi hade i arbetet. Och roligt att få vara med i samtalet som de unga konstskaparna hade med Per Hammarström en några timmar efter vernissageöppningen.
Vi fick höra att han bränt sina skålar och koraller ofta tre gånger, att alla föremål hade minst två lager glasyr, och att det tar lång tid att göra varje föremål.
Vad var tanken med korallerna och de turkosa färgerna? Ibland vet man inte, säger Per, saker kommer till en, men nu, som Marita talade om på vernissagen så känns det som att de berättar historien om Venedigs kanaler som blivit så rena under Coronakrisen att delfiner simmar där igen, eller Östersjön som återigen fått tillsynes utrotad blåstångstyper tillbaka. En bild av vad som var och kanske kan komma igen. Korallerna som vi inte vill bli av med.
”Och så kan man”, säger Per, ”starta en orkester med sin konst” och så knackar han lätt på en kruka som ger en sagolik klang till svar.

Tillbaka i verkstan med konstverk från de unga skaparna har jag gott hopp om en blomstrande framtid.

Första konstverkstan för året har ju blivit försenad p.g.a. Corona men nu är vi igång.
Idag är det stor Vernissage på Konsthallen med Per Hammarström men redan igår var det konstverkstad vernissage för första gänget med 3-7 åringar i verkstan.
I år håller vi till i ett tält mellan verkstan och Konsthallen och det fungerade bra tyckte vi.
Vi har som vanligt haft lite uppvärmning, både av hela oss med namn och rörelselek men även av målarhanden när vi gick loss med kritor och vattenfärg på papperna som vind, regn, flugor och humlor och annat skoj.
Vi gjorde också ett gemensamt collage där alla fick välja olika blå pappersbitar från gamla målningar eller andra rester som blev till en havsmålning.
Sen tog vi en vända i konsthallen och efter att vi träffat Per Hammarstöm när han plockade upp sin konst och tittat på Jennie Olofsson ”svart skog” prövade vi att själva rita med bränt trä: kol. Det går ju!
Sen gjorde vi handmåleri tillsammans på ett bord, färger som hav, fiskar, och växter under vattnet fick med händernas hjälp blandas samman till brungrön sörja- släke färg och så målade vi på den på vårt havscollage och på små tavlor som vi fortsatte på dagen efter.
Och så prövade vi riktigt stort måleri. PÅ väggen inne i verkstan fanns ett stort papper uppspänt där vi fick springa och måla viiindeeeen!

Dag två hade vi temat krumelurer. Som små bokstavstecken eller små snäckor eller djur som pollinerar våra blommor eller tex bor i släkten på stranden. Vi började med att göra några små såna som fick vara med i den gemensamma havstavlan och sen fortsatte vi att göra krumelurer på bordsmålningen vi gjorde med våra händer dagen innan. Vi hann också med en vända till i konsthallen och trädgården där vi tom såg hur komposten funkar där och grönsaker och toalettrester blir till jord. Inspirerade av trädgården gjorde vi sedan blommor och växter på de egna små släketavlorna (eftersom vi nu lärt oss att växter kan växa i släke) och sedan gjorde vi små krumelurdjur med ben innan vi avslutade med några välbehövliga färgtillskott på vår stora vindvägg inne i verkstan.