Ibland är det extra roligt att arbeta. När jag arbetar med barn som skapar så är det det nästan hela tiden. Som idag på Öja skola i Burgsvik. Här känns det som faktiskt alla barn tycker det är roligt med skapande. Och varför inte? Tänker jag, men så är det förstås inte alltid. I den här skolan verkar det i alla fall som eleverna har nära till sin kreativitet och kan koppla känslor och tankar både till ord och bild. Det gjorde vi idag, för först fick alla arbeta klart de konstverk vi började med förra gången vi sågs, inspirerade av Björn Erling Evensen och sedan hade vi ett nytt pass när vi visade konstverken i tur och ordning för resten av klassen, presenterade det, kanske berättade något runt det och sedan fick feedback av de andra eleverna.
Spännande!
De allra flesta hade ju gjort helt abstrakta verk men här fanns assosciationer till både rent konkreta saker ” det ser ut som en strand”, ”det där är väl en flod”, ”kanske en stad uppifrån”, som känslor; ”jag blir glad av den”, ”den ser arg ut”, ”den är…mycket.. man blir lite snurrig”. Eleverna var verkligen duktiga konstanalytiker och jag tror de flesta fick nya tankar om sitt konstverk.