Glad midsommar allihop! Den här tiden brukar betyda att Körsbärsgårdens konsthalls konstverkstad precis har dragit igång sommarverksamhet och så även i år.
Men i år är det lite speciellt. Vi är inne på sista året av vårt stora Arvsfondsprojekt konst och kunskap och passar på att ha extra många workshops under sommaren för att delvis kunna befästa samarbeten som har startats upp. Det är dessa två workshops exempel på. Den ena i keramisk skulptur leddes av Eva-Marie Kothe som vi har arbetat tillsammans med förut och nu funderar på olika fortsättningar där barnen kan ha en mer konkret roll i det konstnärliga skapandet hos en konstnär. Den andra, i speldesign är frukten av ett påbörjat samarbete mellan speldesignsutbildningen på Uppsala universitet, Campus Gotland där vi hoppas på att vi kan komma att samarbeta mer framöver, även under resten av året, där studenter från speldesign mycket väl skulle kunna bidra i utställningsverksamheten på olika sätt och lära sig av utbytet. I detta fall var det andraåreseleven Dionysios Adamopoulos som tillsammans med mig Nanna Nore från Körsbärsgården, undervisade elever mellan 10-14 år i konsten att konstruera spel. Att befinna sig i en skulpturpark och med konsthallen brevid när man gör det här arbetet lägger absolut till en intressant dimension. Och vandrande runt i anläggningen får vi massor av idéer till möjliga spel; om konsten givetvis, men också om kretslopp och komposter, vattenbesparing och solenergi, allt inspirerat av Körsbärsgårdens egna installationer för miljön. Och det är ju något vi stävar efter i vårt projekt, att kunskap inom miljövetenskap kan inspirera barn till kreativt skapande, i det här fallet i form av spel.
Men tillbaka till workshoparna:
Fyra dagar av skulpterande i lera: vilken lyx! I vanliga fall har vi skulptur som ett litet inslag under en hel verkstad, men nu fick man alltså arbeta i 4 dagar med bara lera. Superkul! Maria Kihlberg, vår nya pedagog var med och assisterade Eva-Marie som berättade om lera, hur den ofta bär spår från tusentals åt tillbaka där den hittas nere i jorden och att vi när vi skapar i lera och bränner den kan lämna meddelande till eftervärlden eftersom keramik håller så bra och bevaras till eftervärlden även om den har blivit till skärvor. Men från början var den sten och maler man ner den blir den åter till sten eller tegelpulver. En liten grupp idogt arbetande barn mellan 7 och 12 år deltog i verkstan och inspirerades av skulpturerna i parken och egna tankar till skulpturer i fylelera som Eva-Marie sedan låter torka och bränna i sin egen ugn.
Under workshopen i speldesign ledde Dionysios Adamopoulos Gruppen mellan 10-14 år genom konstruerandet av spel i form av lekar, brädspel och tevespel. Eleverna fick själva pröva på att göra spel och konstruerade inte mindre än 4(!) brädspel och ett fysiskt spel (lek) under de 4 dagar workshopen pågick. Men utöver det spelade de givetvis olika spel för att förstå hur de kan konstrueras, analyserade och lärde sig om olika termer och begrepp av Dionysios, fick en genomgång av ett TV-spels väg från idé till färdig produkt och hade små läxor i att fundera över teman, mekanismer och detaljer i spel de spelar själva. Så roligt! Och så duktiga alla var. Som konstpedagog var jag givetvis glad över alla deras heltokiga idéer för spelteman och deras fina prototyper för spelen, som tex. Denna trevliga mammut.
En häftig workshop som vi gärna gör igen! Konst och spel/lek ligger rätt nära varann ändå.
Glad midsommar. Nästa vecka tar vi en närblick på konsten i konsthallen med konstverkstan.
