Jag ska erkänna att som pedagog är jag alltid sugen att summera ALLT under sommarens sista konstverkstad och bara maxa allt till det bästa. Blir det det bästa? Nja… bra då med deltagare som tvingar en att stanna upp. Dessa elever ville måla porträtt. Länge. Efter att ha sett Viola Sparres utställning. Så det gjorde vi.
Men visst han vi med en del snabba drag också. Som Sadaharu Horios ”One minute hitting method” på under en minut. Och snabba akvarellskisser i trädgården sista dagen. Men också skulpturer som fick växa fram i tystnad efter en ”Silent walk ” inspirerade av de tidigare utställarna SIMKA. Och pastellteckningar med dramatik inspirerade av utställnngen SKÄLL på Wrooomskonsthall.
Och när den som alltid snabbt passerade vernissagen, med denna gång tillhörande performance är över, så är saknaden stor efter dessa barn som skrev FRED, MÅLA och HOPP på vår konsthallsgång och som skapade ännu en sommar av inspiration och tillit. Fortsätt skapa gott folk. Inspiration, möjligheter, rum och lust.
Tack för i år.
