Måla höstlöv och vatten med vatten- och ett besök på Louisiana

Nu har hösten verkligen kommit till Sverige! Och vad passar inte bättre då än att sätta sig ute (om solen skiner) eller inne och måla lite höstlöv. Vi funderar mycket på vatten just nu på Konstverkstan, vi har pratat en del med forskare som arbetar med vattenfrågan på Storsudret och försöker hitta vägar för att vattnet ska räcka till året runt för alla som bor där. Vattnet är ju faktiskt alltid samma. Det bara vandrar genom vår natur och vår atmosfär och igenom våra kroppar men det finns där alltid, och i nästan allting runt omkring oss. Tex i de vackra löven som nu faller från träden. Och i takt med att vattnet dunstar bort och torkar bort från bladen blir de färglösa och skrumpna och skrynkliga (fast också ganska vackra? Vad tycker du?)

Iallafall så tänkte jag att vi idag skulle måla av de där precis nyfallna, färgskimrande bladen, och när vi nu är inne på vatten: vad passar inte bättre än vattenfärg? Mitt absoluta tips om man vill måla med vattenfärg är att skaffa sig en stor pensel med spets. Det är inte storleken som spelar roll för hur pillrigt du kan måla, utan spetsen och kvalitet på penseln. Och en stor pensel rymmer mer vatten; alltså, du behöver inte fylla på med vatten och färg lika ofta. Så ska du bara köpa en pensel, köp en riktigt bra ganska stor rund pensel med spets. Jag gillar min som är nummer 20 (väldigt stor) men 12 är annars en klassiker.

Rita upp lövets konturer med blyerts: du kommer att inse att de inte alls ser ut som du trodde och att det är extra vackert när de är trasiga och att du därför kan rita dem nästan hursomhelst när du väl har ritat av några noggrant. Sen kan du välja två varianter: antigen måla lövets form med bara vatten först och sedan fylla på med färg, eller bara måla på med färg med en gång. Lek med hur de olika färgerna flyter in i varandra! Och är det fläckar på löven? Det fixar du lätt med lite stänk.

Jag gick vidare och gjorde fantasilöv där jag målade vattnet istället för löven. Blå löv alltså. Och då passade den vita färgen (som jag annars tycker är rätt trist) väldigt bra att göra stänk med. Som ett litet skum på vågorna! här kan du titta när jag målar löv

Ja nu när du har kommit loss kan du ju fortsätta och göra nästan vad som helst.

I dagarna var jag över på Louisiana konstmuseum i Humlebaek i Danmark för att inspireras och se vad de har på gång. Det har varit en lång paus för resor till Danmark pga av Corona, men nu gick det bra igen, fast man behöver ha munskydd på tåg och båten dit.

Jag fick iallafall massor av inspiration och idéer till Konstverkstan som ni kommer att få ta del av här på bloggen efter hand. En väldigt rolig grej, som ni kanske redan har sett på bloggen, var att jag fick lära mig att surrealisterna (en konstriktning som tog fart i Europa under 1920-30talet, alltså för hundra år sedan) brukade samlas i konstlkubbar och måla vikteckningar!

Nog för att de som ställdes ut var rättså avancerade och varje person hade lagt ner mycket arbete på sin lilla bit, men det var faktiskt helt klassiska vikteckningar som du säkert har gjort med någon kompis någon gång: en person målar en del, markerar på pappret hur bred figuren är där hen slutar men viker bort den biten som hen målat så att nästa person får rita utan att ha en aning om vad man fortsätter på. Surrealisterna gillade väldigt mycket slumpen och det här att inte riktigt veta var målningen var på väg. Och att vara flera stycken om att göra ett konstverk är ju ett utmärkt sätt att faktiskt inte ha full kontroll över slutresultatet. Roligt tyckte jag: att tänka sig dessa nu berömda konstnärer, sitta tillsammans och vika bilder.

september månad med skolor på besök på Körsbärsgården och Körsbärsgården på besök i skolorna

 September månad var tyvärr kantat av elavbrott här nere i Sundre och därför nätverksproblem som höll i sig så våra blogginlägg blev liggande: men här kommer nu en liten uppdatering!

Vi har jobbat på för fullt och fortsatt våra träffar med Tjelvarskolans årskurs 2 som hade ännu en halvdags workshop på skolan och sedan en avslutande dag nere på Körsbärsgården. Det var populärt hos eleverna att få åka iväg så långt bort från Visby och se något som de aldrig sett förut. De var glada och ivriga i rundvandringarna runt i konsten och vi avslutade det hela med en visning av deras egna -nu färdiga- konstverk som alla fick vara med att titta på och tycka till om. Att presentera sitt verk var rejält nervöst för några av barnen men alla gjorde det : hurra! Det är att vara modig det, att våga något man tycker är läskigt.

Vi har också hunnit med ett arbete med Språkisklassen f-3 som också finns på Tjelvarskolan. De började sitt projekt med besök hos oss och sen följde vi upp det med två heldagar på skolan och vi kommer nog att hinna med ännu ett besök innan jul. Språkiseleverna har olika svårigheter med språket men i skapandet visade de inga begränsningar! Och vi la också tid på att träna på att presentera och berätta om det man gjort, vilket gick mycket bra.

”Jag älskar att vara här” utryckte en av eleverna under visningen i skulpturparken. ”Jag ÄLSKAR konst! Utropade en annan. Vi blir så glada av alla dessa elever och deras energi.

 

Efterlängtat besök hos Särskolegymnaiset i Visby

Som vi har planerat och skjutit upp planerat och skjutit upp på grund av Covid-19 pandemin. Via mail och bilder, och inlägg här på bloggen med intervjuerna med Hanna Nathaniel från KTH har vi ändå försökt hålla kontakten och så äntligen idag var jag och besökte gymnasiesärskolan under en heldag iVisby. Vi började på norderstrand, där vi tittade på släken på stranden och samlade med oss i stora glasburkar. Så vacker tången var! Wow. Vi blev helt tagna. Och lugna och harmoniska därnere på stranden i vågornas lugna rassel.

Sedan åkte vi tillbaka till skolan och målade. Först en stor gemensam målning som vi gjorde med händerna. Det är en bra uppvärmning för det är så befriande att få färg mellan fingrarna tycker jag, och eleverna gillade det också, som tur var eftersom de alla blev ganska kladdiga. Vi gjorde handavtryckssläke på tavlor som det senare fick växa påhittade växter ur.

Och sen målade och ritade vi av våra fynd från stranden. Akvarellfärg och mycket vatten blev ett bra verktyg, men även oljepastellkritor.

Vi prövade också att sänka ner gulbrun tång i kokhett vatten: då blev den knallgrön!

Under arbetets gång föddes ide´er om att måla med släke, både som färg eller som pensel, att göra frottage, att göra släkekollage och att pressa tången. Etc. etc. Vi måste helt enkelt fortsätta arbetet.

Arbetet med skolorna i full gång! Tjelvarskolan och Öja skola.

Igår var jag inne och besökte Tjelvarskolans tvåor i Visby. Vi ska ses sammanlagt tre gånger och det här var första besöket. Vi pratade bl.a. om att iaktta och hur svårt det faktiskt är att rita det man ser och inte det man tror man ser. Sen fick alla måla av varann med lite tillägg, växter som växte ut från figurerna helt enligt elevernas egen fantasi. Vi slutade det hela med att ” bada” några av teckningarna i kaffe och tusch. Så får vi se vad det blir av dem nästa gång.

 

Idag stannade jag på körsbärsgården för Suderbuss dök upp lastad med hela Öja skola! Vilket finbesök! Detta är inte deras första besök hos oss, det är ju vår närmaste skola, men det var ett tag sen sist och vi är så glada att det blev av och att vårt arvsfondsprojekt Konst och kunskap gör det möjligt för eleverna att få en sån här heldag hos oss!
Alla elever delades in i en av tre grupper och sedan fick de i omgångar göra naturbingo på heden( leta olika blommor och djur och spillning för att få en hel rad med kryss), måla med en av tre påståenden som utgångspunkt, nämligen:” vi går alla omkring med havet inom oss”, vi är en del av naturen” samt ” vi är bottendjur i ett lufthav ”.  Detta på temat ” kan man göra konst av miljö?”.
till sist fick de ju även en guidning i konsthallen förstås. En tjej utbrast nere i skulpturparken: ” jag älskar att vara här!” Och vi älskar att ha er här. Med barn lever konsthallen upp. En underbar dag där vädret stod oss bi för en timme efter att eleverna lämnat kom regnet som fallit konstant sen dess. IMG_9092

Sommarens sista konstverkstad med besök av Jennie Olofsson och Östnytt

I tre dagar har vi arbetat med den sista gruppen för i sommar. Som vanligt kunde vi ha hålla på mycket längre men jag är ändå alldeles paff över allt vi faktiskt hann med.

Från första dagens mindre grupper där vi värmde upp med lite vandring  i konsthallen och målande i trädgården: av varandra, i handling.

och så fick alla påbörja designen av en egen kaféstol till något nytt och konstnärligt.

Dag två fick vi besök av konstnären Jennie Olofsson och upplevde tillsammans hennes utställning svart skog: lyssnade, tittade, doftade. En av eleverna föreslog att Jennies tankar varit som långa svarta slingrande grenar eller ormar som letat sig ut ur hennes huvud och tagit form som utställningen. ”Just så” Skrattade Jennie förtjust. Hon förklarade att delar av det utställda föremålen inte är blåst glas (som annars är hennes främsta konstform) men även avtryck av föremål som hon hittat och sen gick vi ut i naturen på heden mitt över Körsbärsgården och letade ”skatter” att göra avtryck på. En brokig samling objekt: lav, trägren, sten, rostig kanna, benbit blev till gipsformar av silikonpasta och sedan gjöt vi föremålen i gips som kunde plockas ut och målas dag nr tre. Mitt i allt detta intensiva arbete som även innebar att måla skog med kol och svart kinesisk tusch så kom Svt Öst och filmade ett inslag med oss! Det sändes redan onsdag morgon

inslag från SVT

Dag tre fick alla också måla ett konstverk som hörde ihop med deras skulptur , göra klart och signera stolarna och skissa snabba porträtt av varandra. Men vi han också med att samla idéer om hur vi kan rädda vår jord på ett enormt klotterplank/konstverk samt pröva på att göra en ljudperformance nere i Eva Kothes utställning ” ta ögonkontakt och håll samtalet igång”.

Jag tror att samtliga deltagare faktiskt fick lov att pröva något nytt ( måla med palettkniv var t.ex en märklig och härlig sak att göra) och så hoppas jag att de också kommer att titta på saker på lite nya sätt efter dessa delvis galopperande timmar tillsammans med nya konstvänner.

Tre dagar i Maria Griniuks anda och stolkonst

Ännu en Konstverkstad är till ända. Denna gång med 12 deltagare mellan 5 och 11 år som följde med i rundvisningar i konsthallen, ritade i parken, fick ( färg) designa sina egna stolar, träffade Maria Griniuk och lärde sig om performance och märkliga elektroniska instrument av henne, fick måla matrester med abstrakt konst i tanken och till slut: Målade människor med Marija Griniuks konst i tanken. Flera stycken vågade på att pröva måla med kniv och strunta i detaljerna. Roligt att se vad de vågade. Det är väldigt ” satisfying” sa en av deltagarna. ” som att man blir nöjd?” Frågade jag . ”Ja, och pirrig!”   Svarade han. Det blir jag med.

 

Fyradagarsverkstad för de äldre med besök av Eva Kothe och Marija Griunic

Wow vilka dagar! Det är så intensivt och så fort dagarna tar slut. 4 härliga dagar har vi haft där både konstnären Eva Marie Kothe och Lantbrukaren Johan Wessman varit på besök. Båda talade om att vårda och ta hand om jorden vi står på. Evas budskap var att våga säga rätt saker, inte vara tyst och låta människor behandla anda människor dåligt. Johan talade mer om jorden och djuren och vikten av att tänka på att allt vi gör oss av med stannar i kretsloppet någonstans: en tappad plastpåse återfinns i kons mage, eller som mikroplast i oss själva när tex fiskar fått den i sig. Vi experimenterade i lera, pappersmassa och naturmaterial och färg. Ett till besök hann vi till sist med: av konstnären Maria Griniuc som visade oss sina märkliga ljudmaskiner och alla gjorde små ljudkonstverk med dem. Älskade begåvade elever. Vi saknar er redan

Tvådagars verkstad för de yngre med matspill och smådjur som tema

Just nu är vi inne i den intensivaste delen av sommaren med allra flest besökare på ön och så även i verkstan. Så nu ligger verkstäderna lite parallellt för att hinna med. Idag avslutades en tvådagarsverkstad för åldern 3-6 år. Ett härligt gäng med massor av fart framåt; vi pedagoger fick springa lite för att hinna med i tempot! Vi började att prata om  luften och om konst skulle kunna visa luften på något sätt; av de tankarna blev det en gemensam mobil. Sen, efter en sedvanlig ”uppvärmning” med både kropp och pensel och kritor i sann konstverkstad-anda kom samtalet in på mat som slängs och det ledde, efter att vi bland annat  sett Mattias Källs utställning ”So sad to see you go” till att vi faktiskt målade mat. Väldigt roligt!

Dag två pratade vi lite om vad som händer med maten som slängs och att man faktiskt kan göra jord av den, och om alla småkryp som behövs för det. Vi gjorde egna småkryp och målade med bränt trä: kol, efter att ha sett utställningen ”Svart skog” och till slut band vi ihop början med slutet genom en gemensam målning med sol, gräs, jord blommor vind och regn som fick heta ”vädret”.

Det är underbart vilka samtal vi får ha med dessa mycket unga människor som ändå vet så mycket och ser så mycket. På vägen från komposten hittade de inte mindre än två stora (döda) skalbaggar, som genast fick följa med och vara modeller när vi skulle rita smådjur.

Jag tyckte att vi hann med jättemycket och ändå kan jag tänka mig att just de här deltagarna tyckte att vi kunde fortsatt länge till: i pausen var det svårt att få vissa att gå ifrån målandet för att äta sin frukt. Hoppas ni fortsätter hemma och att vi hjälpte er med nya idéer till skapande!

Konstverkstad i 3 dagar med besök av Daniela Hedman avslutad

 

Idag avslutades ännu en konstverkstad med en intern liten vernissage för deltagarna innan alla verk fick plockas ned och tas med hem. Tre dagar har vi arbetat och igår fick vi besök av Daniela Hedman under hela vernissagen vilket ju var en höjdpunkt. Hon var planerad att ställa ut i Konsthallen i år i utställningen Heat energy men eftersom hela utställningen fick skjutas upp visade hon nu bilder på sina verk istället. Inspirerade av hennes konst gjorde vi mobiler eller luftskulpturer som kunde spela med vinden. Roligt att bygga i luften och tänka i höjd och olika dimensioner istället för att sitta stå vid ett bord.

För övrigt arbetade vi med konstverk som lyfte miljöproblem på ngt sätt, det blev både målningar och flygande farkoster och en bubbelplastklänning.

Vi målade svarta skogar efter att ha sett utställningen svart skog och vi skissade människor i rörelse.  Och målade oss själva i konsthallens park som en del i en historia, inspirerade av Pia Ingelses mystiska målningar som alla har en historia att berätta.

Tack alla medverkande: hoppas vi ses snart igen!