Flygande pinnar, rauk och Blixten MAcqueen i blåsväder; 2-5 åringarna bestämmer!

Ännu en konstverkstad tillända, 2 intensiva dagar med massor av skapande.  Jag hade velat ha en kamera hängande så ni fick se allt, men jag får försöka återge i några bilder. Ibland är det också så intensivt att jag inte hinner fotografera! Iallafall så arbetade vi i två dagar med en gemensam skulptur som vi byggde upp av pappersknyckel (gammalt spännpapper som täckt borden på konstverkstan) och tejp som vi täckte med gipsbindor. Det var häftigt dag två, för då hade gipset stelnat och blivit hårt, som en riktig rauk! Och då täckte vi den med lite krumelurer och streck som fossiler, märken efter djur och snäckor i stenen. Det ritade vi själva också, både i egna teckningar och på en stor gemensam målning som vi gjorde med händerna genom att blanda en massa olika färger till brunt.

Vi tittade in i konsthallen på en utställning där konstnären Jennie gjort en svart skog efter en nedbrunnen skog med döda träd, och sedan gick vi ut och plockade egna döda pinnar på heden som vi sedan målade i glada färger. De fick sedan flyga i taket på konstverkstan.

En annan rolig sak var att vi målade vinden på ett jättestort papper på en vägg inne i verkstan och efter att ha sett Sadaharu Horios humörsmålade bruksföremål nere i utställningarna målade vi till lite ”humörsfärger ” på vår stora målning.

Mera? Vi målade regn, sol och humlor, lekte namnlek, gjorde handavtryck av våra brungråa händer efter handmålningen och tittade in i Siri Carléns hemliga rum med miniberg, en sovande leopard och pappersträd och tygstockar.

En stor eloge till alla små deltagare som vågade vara ifrån sina föräldrar för att skapa tillsammans i verkstan!

Ännu en underbar konstverkstad avslutad

Wow. Två dagar med 2-5 åringar avslutades idag och vilken härlig grupp det var! Vi gjorde så roliga saker och avslutade magnifikt med en ” Penpenmålning” inspirerad av Sadaharu Horio. Den blev riktigt bra, att slå på färg med pinnar! Det kan vara ett sätt att måla fantastiskt på.
uppdaterar inlägget med fler bilder inom kort

Konstverkstad med Lera och ekologisk odling

Bland annat. Tre dagar har vi arbetet. 3 eftermiddagar och ändå har det hänt så mycket!
Två helt olika besök fick vi. Av lantbrukare Kurre Niklasson från Sigsarve gård som berättade om att odla utan gifter och så av Eva Marie Kothe som ställer ut i konsthallen och lärde oss om lera. Och utöver det använde vi en hel del färg! Jag uppdaterar snart inlägget, gå in här igen, men ett smakprov så länge: 

Två vernissager på en dag (och tre på två)

Nu duggar vernissagerna tätt!
Även om Kostverkstans vernissager får vara här på bloggen i år och bara för deltagarna i verkligheten, så hölls iallafall andra och avslutande dagen för verkstan för de större barnen i dag med en liten vernissage bara ett dygn efter de små barnen haft sin vernissage och några timmar efter Konsthallens stora vernissage med Per Hammarström.

Under sommarens andra konstverkstad pratade vi om vatten, vattenbrist, forskning om hur man kan åtgärda bristerna; (jag kommer att återkomma till det här, följ bloggen så får ni höra mer så småningom!) och deltagarna gjorde små serier med idéer (ibland ganska drastiska) på hur man kunde åtgärda vattenbristen.

Vi skapade också skulpturer av gammal använd spännpapp som blir slängmaterial i verkstan men som inte kan slängas i återvinning. Nu blev den knycklade istället fyllnadsmaterial till skulpturer som vi täckte med gipsbindor och målade.
Vi gjorde också svarta målningar i kol/tusch inspirerade av utställningen svart skog, och började måla på självporträttsberättelser med tema ” obehag” något ”mystiskt”. Dagarna gick fort med wow vilken koncentration vi hade i arbetet. Och roligt att få vara med i samtalet som de unga konstskaparna hade med Per Hammarström en några timmar efter vernissageöppningen.
Vi fick höra att han bränt sina skålar och koraller ofta tre gånger, att alla föremål hade minst två lager glasyr, och att det tar lång tid att göra varje föremål.
Vad var tanken med korallerna och de turkosa färgerna? Ibland vet man inte, säger Per, saker kommer till en, men nu, som Marita talade om på vernissagen så känns det som att de berättar historien om Venedigs kanaler som blivit så rena under Coronakrisen att delfiner simmar där igen, eller Östersjön som återigen fått tillsynes utrotad blåstångstyper tillbaka. En bild av vad som var och kanske kan komma igen. Korallerna som vi inte vill bli av med.
”Och så kan man”, säger Per, ”starta en orkester med sin konst” och så knackar han lätt på en kruka som ger en sagolik klang till svar.

Tillbaka i verkstan med konstverk från de unga skaparna har jag gott hopp om en blomstrande framtid.

Första konstverkstan i år och en liten vernissage

Första konstverkstan för året har ju blivit försenad p.g.a. Corona men nu är vi igång.
Idag är det stor Vernissage på Konsthallen med Per Hammarström men redan igår var det konstverkstad vernissage för första gänget med 3-7 åringar i verkstan.
I år håller vi till i ett tält mellan verkstan och Konsthallen och det fungerade bra tyckte vi.
Vi har som vanligt haft lite uppvärmning, både av hela oss med namn och rörelselek men även av målarhanden när vi gick loss med kritor och vattenfärg på papperna som vind, regn, flugor och humlor och annat skoj.
Vi gjorde också ett gemensamt collage där alla fick välja olika blå pappersbitar från gamla målningar eller andra rester som blev till en havsmålning.
Sen tog vi en vända i konsthallen och efter att vi träffat Per Hammarstöm när han plockade upp sin konst och tittat på Jennie Olofsson ”svart skog” prövade vi att själva rita med bränt trä: kol. Det går ju!
Sen gjorde vi handmåleri tillsammans på ett bord, färger som hav, fiskar, och växter under vattnet fick med händernas hjälp blandas samman till brungrön sörja- släke färg och så målade vi på den på vårt havscollage och på små tavlor som vi fortsatte på dagen efter.
Och så prövade vi riktigt stort måleri. PÅ väggen inne i verkstan fanns ett stort papper uppspänt där vi fick springa och måla viiindeeeen!

Dag två hade vi temat krumelurer. Som små bokstavstecken eller små snäckor eller djur som pollinerar våra blommor eller tex bor i släkten på stranden. Vi började med att göra några små såna som fick vara med i den gemensamma havstavlan och sen fortsatte vi att göra krumelurer på bordsmålningen vi gjorde med våra händer dagen innan. Vi hann också med en vända till i konsthallen och trädgården där vi tom såg hur komposten funkar där och grönsaker och toalettrester blir till jord. Inspirerade av trädgården gjorde vi sedan blommor och växter på de egna små släketavlorna (eftersom vi nu lärt oss att växter kan växa i släke) och sedan gjorde vi små krumelurdjur med ben innan vi avslutade med några välbehövliga färgtillskott på vår stora vindvägg inne i verkstan.

 

 

Glad midsommar! Kom ihåg bina :-)

I år är ju ett speciellt år när vi inte ska ställa till med för stora fester men att fira med de närmaste i trädgården kan man ju göra! Om det växer lite mycket sly och buskar så kan man klippa dem och göra en liten midsommarstång: det gjorde vi: och det är roligt att binda kransar: de kan bli rutiga konstverk! Passa på att använda blommor som vildbina gillar så kan du låta kransen ligga till dem sen: men ännu hellre, be mamma och pappa spara en bit gräs i trädgården där dessa växter kan få frodas!


Här följer ett citat från Naturskyddsföreningens sida: Binas fem favoritblommor

1. Sälg – blommar tidigt och lockar till sig flera bin som bara samlar pollen på just sälg eller andra arter av Salix. Sälgsandbi, videsandbi och vårsandbi är ofta vanliga, flodsandbiet är en sällsynthet som bara finns på ett par platser i Skåne, men som brukar vara talrikt där det förekommer.

2. Kirskål – börjar blomma första veckan i juni och lockar till sig en massa små bin, bland annat citronbin. I ett enda bestånd av kirskål kan man ofta hitta flera olika arter tillsammans. Men de är svåra att få syn på för de är verkligen små.

3. Käringtand – lockar till sig bland andra murarbin som framför allt finns i skogarna i norra Skåne. Hedmurarbi, lundmurarbi och backmurarbi ska man leta efter.

4. Väddklint – blommar från mitten av sommaren och förknippas framför allt med stortapetserarbiet som finns i sandområdena väster om Åhus. Det är ett jättetjusigt och sällsynt bi som brummar högljutt. Också andra tapetserarbin besöker väddklinten.

5. Höstfibbla – förknippar jag med hanar av smalbin som ofta är väldigt talrika och lätta att se i dessa gula blommor. Hanar av flera arter avsmalbin har väldigt långa antenner, riktigt läckra är de!

Erbjud bina en bostad i din trädgård
Du kan också locka in bina i din trädgård med rätt blommor eller genom att erbjuda dem en bostad.

Bihotell – har kommit på modet och är mycket uppskattade av många arter av vilda bin. Det enklaste är att ta en vanlig vedklabbe och borra en massa hål i den. Men tänk på att borra hål med olika diametrar, från 2 till 12 mm kan vara lagom.

Stjärnflocka – bör finnas i varje trädgård. Dess blommor lockar till sig små bin med kort tunga eftersom nektarn ligger ytligt och är lätt att nå. Citronbina kommer, men även andra småttingar.

Blåklocka – både liten och stor är trevliga att ha i trädgården. Flera arter av vilda bin tycker om att gömma sig eller sova i klockorna. Det lilla småsovarbiet är förtjusande, liksom det lite större storsovarbiet. Har du tur hittar du även blåklocksbiet i klockorna.

Kryddväxter – olika arter av Salvia, oregano, timjanarter och många fler lockar olika arter av vilda bin, och även olika arter av humlor. Om man har många olika kryddväxter kan man studera hur olika arter av bin och humlor väljer olika växter.

Bolltistel – bör man ha i sin trädgård av en speciell anledning, de besökande bina och humlorna är väldigt lätta att fotografera. Men också naturligtvis för att särskilt humlorna älskar dem.”

Sen när bin och humlor snurrar runt kan du måla av dem! De är jättefina att studera på nära håll.

Sista delen av intervjun med Hanna Nathaniel

Nu har vår videoavdelning äntligen blivit klar med tredje och sista delen av intervjun med Hanna Nathaniel. Om ni tittar här får ni lära er bl.a. av man gör inom alg och släktforskningen på forskningsstationerna på Ar (norra Gotland) och Byxelkrok (Norra Öland), vad som händer med alger som dött i havet och hur vägen till att bli forskare kan se ut.
Mycket nöje!
Och om du nu tittat på alla tre delarna: vad ger det dig för tankar om konst? Hur skulle du göra konst för att kommentera eller berätta om det här?
Jag har lite idéer som jag tänkte dela med mig av i nästa inlägg men jag vill höra era också! Skriv till mig på nanna@korsbarsgarden.se, kommentera här, eller på instragram (@barnenskonstverkstad) och GLÖM INTE att tagga era bilder med @barnenskonstverkstad och #barnenskonstverkstad om ni skapar något själva och lägger ut bilden på internet så kan vi se den i konstverkstan och visa den i vår instagram också!
Grattis till sommarlov förresten alla! Och glöm inte att SKAPA i sommar!

Del 2 av intervjun med Hanna Nathaniel från KTH

Nu är andra delen av intervjun med Hanna Nathaniel färdigklippt! Och det blev faktiskt en tredje del, med lite ”bonusfrågor” också, som publiceras här om någon dag.
I denna delen kommer resten av elevernas frågor med iallafall. Vi väntar med spänning på lite foton på de olika släkesorterna från Hanna och KTH!

Förberedelserna för sommarens verkstäder pågår för fullt samtidigt som vi letar vidare bland miljöforskning och miljöarbete på Gotland som kan berika vårt projekt. Idag fick vi fina idéer från Pia Jertfelt på Hållbara Gotland tillexempel.

Konst och Kunskap träffar Hanna från KTH

Under hela vintern har vi frågat och undersökt vilken miljöforskning som pågår på Gotland just nu och framförallt på södra Gotland runt Körsbärsgården. Det är många av projekten som är knutna till vatten. Inte så konstigt kanske eftersom Gotland är omgiven av havet.
Hanna Nathaniel är en av de forskare vi har pratat med som utgår från KTH i Stockholm men har stora delar av sin forskning på Gotland. Nu under våren har resorna till ön ställts in p.g.a. covid-19 så till slut bestämde vi oss för att ses över nätet och göra en intervju.

Hannas forskning handlar om släke. Den tång som ligger på stranden och torkar. Förr användes den flitigt som gödsel på åkrarna för att den gav bra extranäring till växter så att de växte bättre. Nu prövar man att göra det igen och Hanna undersöker om det är en bra sak att göra.

Elever från Öja skola klass 1 och 2 samt Desisderia Särskolans gymnasieklass i Visby har skrivit frågorna. Här nedan kan ni se en första del av intervjun. Fortsättning följer!

Planering för Skapande Skola till nästa läsår

På Gotland har Regionen en samordning av insatser inom Skapande Skola och förra veckan träffades alla aktörer, d.v.s. konstnärer, skådespelare, författare etc. som haft program ute i de Gotländska skolorna under läsåret 19/20 för en utvärdering. Eftersom det är coronatider träffades vi på nätet, och det fantastiska med det är att vi kunde träffas från flera delar av Sverige i vårt virtuella rum.
Den här veckan var det dags igen, denna gång för en upptakt till nästa läsårs insatser, och jag, Nanna, pedagogen från Körsbärsgården, fick än en gång över nätet, träffa de skolor som valt Körsbärsgården för sin skapande skola insats.
När vi arbetar med grupper från skolor brukar vi göra en trestegsraket. Först får man se på konsten sedan skapar eleverna själva inspirerade av konstnärerna och till sist pratar vi om konsten, presenterar den för varandra och uttrycker vad vi ser.
Skulle du vilja att Körsbärsgården kom till din skola, eller vill ni komma ned till oss? Kontakta Nanna på nanna@korsbarsgarden.se så kan vi se hur vi kan lösa det!